Svensk arvsrätt har regler om arvskifte, testamente och laglott. Med tydliga juridiska ramar minskas konflikter när kvarlåtenskapen fördelas mellan anhöriga.
Arvsrätt reglerar vem som tar över kvarlåtenskap när en person avlider och hur den fördelas mellan arvingar. I svensk rätt utgår ordningen från släktskap i så kallade arvsklasser där barn och barnbarn kommer först. Make eller registrerad partner har ett starkt skydd och ärver i många fall före gemensamma barn. Sambor har däremot svagare ställning eftersom sambor utan gemensamma barn ofta saknar legal arvsrätt om inte testamente finns.
Inom arvsrätten spelar laglotten en central roll. Bröstarvingar har alltid rätt till hälften av sin arvslott även om testamente anger något annat. Testamenten behöver därför formuleras med hänsyn till reglerna i ärvdabalken för att bli giltiga. Särskilt viktigt blir detta i familjer med särkullbarn, nya relationer eller större skillnader i ekonomiska tillgångar mellan arvingar.
Arvsrätt och planering av framtida arv
När arvsrätt planeras i förväg går det ofta att förebygga konflikter mellan efterlevande. Genom tydliga testamenten uttrycks speciella önskemål om tillgångar, exempelvis om en viss fastighet, ett företag eller lösöre ska tillfalla en särskild person. Samtidigt behöver arvsrätten respekteras där bröstarvingar har sin lagstadgade laglott och där efterlevande make skyddas för att få ekonomisk trygghet.
Olika familjekonstellationer påverkar arvsrätt på avgörande sätt. Sambor behöver ofta komplettera med både samboavtal och testamente för att undvika att efterlevande tvingas lösa ut andra arvingar eller i värsta fall flytta från en gemensam bostad. I internationella situationer där egendom eller arvingar finns i flera länder kan dessutom flera rättsordningar bli aktuella och då krävs noggrann genomgång av vilken lag som ska gälla för arvet.